Tillbaka till bloggen
Sociala medier har blivit ett oumbärligt verktyg för hälso- och sjukvården. En rapport från Pew Research visar att ungefär hälften av alla amerikanska medborgare får sina nyheter via sociala medier. I takt med att fler vänder sig till digitala källor kan betydelsen av sociala medier inom hälso- och sjukvård inte understrykas nog.
COVID-19-pandemin innebar ett seismiskt paradigmskifte i hur människor hittar och delar viktig information. Misstroendet mot traditionella mediekanaler har växt under en tid, ett fenomen som utforskades i 2021 års Edelman Trust Barometer.
Studien visade att 59 % av amerikanerna instämde i påståendet: “De flesta nyhetsorganisationer är mer måna om att stödja en ideologi eller politisk ståndpunkt än att informera allmänheten.”
61 % av amerikanerna anser att “medierna inte lyckas vara objektiva och partipolitiskt obundna.”
I takt med att allmänhetens förtroende för media minskar, vänder sig allt fler till internet för hälsoråd.
Ungefär en tredjedel av befolkningen i USA självdiagnostiserar med hjälp av onlineinformation, och efterfrågan på hälsoinformation på sociala medier har aldrig varit högre. Se bara på CDC:s 4,3 miljoner följare på Twitter (i oktober 2021).
Dessa trender har tillsammans satt vårdpersonal i en komplex situation. Sociala medier är nyckeln till att nå miljontals människor med potentiellt livsviktig information, men om de används felaktigt kan de bli en motor för spridning av desinformation.
Att använda sociala medier för hälsoupplysning är ingen enkel match. Utöver regelefterlevnad (som HIPAA i USA), har vårdgivare och organisationer ett unikt ansvar att interagera med allmänheten på ett pedagogiskt, snabbt och taktfullt sätt.
Idag går vi igenom vikten av att använda sociala medier inom hälso- och sjukvård och hur du kan använda smart content marketing för att nå nya målgrupper, starta meningsfulla konversationer och nå ditt främsta mål: att hjälpa så många som möjligt.
Vikten och fördelarna med sociala medier i vården:
Kommunikation under kristider
31,4 % av Gen Z och Millennials vände sig direkt till sociala medier som nyhetskälla gällande Coronaviruset. Twitter i synnerhet har blivit den främsta kanalen för organisationer att dela senaste nytt under kriser.
Ett tydligt exempel på hur sociala medier driver offentlig diskussion under en pandemi går tillbaka till ebolautbrottet 2014.
Mellan den 28 juli och 19 september det året publicerades 1 787 875 tweets om ämnet.
Flera virala hashtaggar som #EbolaWatch trendade på Twitter, vilket ledde till att fler blev medvetna om virusets allvarliga karaktär.
Idag ser vi samma trend, fast i en betydligt större skala.
Hälsoorganisationer världen över har använt sociala medier för att dela avgörande information under COVID-19-pandemin.
Ett exempel är UNICEF, som använde sin Facebook-banner för att visa ett barn med skyddsmask.
Ett annat exempel är NSW som använde Twitter för att uppdatera allmänheten om smittspridning och uppmuntra till att följa hälsorestriktioner.
Förutom COVID-nyheter kan vårdpersonal använda sociala kanaler för att hantera andra kriser, som utbrott av Salmonella.
CDC använde Twitter för att snabbt dela fakta om utbrottet och hur man upptäcker symtom.
Motverka desinformation och dämpa oro
Det är ingen överraskning att sociala medier kan vara en grogrund för desinformation. Problemet är så utbrett att politiska ledare världen över har markerat hur felaktig information direkt kan kosta liv.
Med så mycket falsk information i omlopp, särskilt rörande vacciner, har allmänheten blivit mer positivt inställd till att plattformar och myndigheter begränsar spridningen av desinformation online.
En undersökning från Pew Research visade att stödet för att begränsa falsk data ökar stadigt i takt med oron för dess konsekvenser.
För att motverka misstro väljer allt fler läkare och experter att själva ta plats i sociala kanaler för att krossa myter.
Austin Chiang, M.D., gastroenterolog, har blivit en viral sensation. Hans TikTok-videor, där han täcker allt från viktminskning till cancer screening, får regelbundet hundratusentals visningar.
Snabbt och trovärdigt innehåll är det bästa motmedlet mot den “infodemi” som lätt uppstår vid stora hälsohändelser.
Världshälsoorganisationen (WHO) inrättade bland annat Information Network for Epidemics, en kanal som direkt bekämpar falska rykten.
WHO har också samarbetat med WhatsApp för att lansera dedikerade meddelandetjänster på flera språk för att dela kritisk information.
Bygga förtroende hos allmänheten
Generellt sett har vuxna en positiv bild av läkare och vårdpersonal. Trots pandemin och generellt lägre förtroende för institutioner, anser en stor majoritet att läkare har patientens bästa för ögonen.
Sociala medier kan vara en utmärkt väg för att ytterligare stärka detta förtroende och få patienter att känna sig mer trygga.
Här är ett par tips för din social media strategy för att bygga förtroende:
- Social listening. Detta är processen att samla in data för att förstå vad som sägs om din organisation och hur folk känner. Det låter dig mäta ärlig feedback. Att bara lägga tid på att svara på frågor i kommentarsfältet kan göra underverk.
- Utbilda med video. Video är kung på sociala medier. Algoritmerna prioriterar det och människor föredrar det. Video marketing ökar varumärkeskännedomen och skapar bättre igenkänning. Det är också ett utmärkt sätt att visa upp personligheten bakom din organisation.
Monitorering av diskussioner
Skönheten med sociala medier är att alla har en röst. I kommentarsfälten hos stora hälsoorganisationer kan du se tusentals människor uttrycka sina åsikter.
Om du vill delta i diskussionen eller upptäcka nya ämnen som intresserar människor, är sociala medier ovärderliga.
Genom att bevaka hashtaggar som #flu eller #covid19 kan du se hur allmänhetens inställning skiljer sig från vad man kanske förväntar sig genom traditionella enkäter.
Ämnen som vacciner är känsliga, men som professionell aktör är det viktigt att dela objektiva fakta som kan rädda liv.
Skapa medvetenhet (Awareness)
Även om pandemin varit i fokus, finns det många andra viktiga frågor som förtjänar allmänhetens uppmärksamhet.
Sociala medier är en nyckelkanal för att sprida information om både nya och återkommande hälsoproblem.
WHO använder plattformar som Facebook för att motverka socioekonomiska och psykologiska problem som ålderism, depression och våld i hemmet.
Nu när vi vet varför sociala medier är så viktiga för vården, låt oss gå igenom några konkreta tips för din strategi.
Marknadsföring i sociala medier för vården: 3 tips för att nå ut
Dela information från trovärdiga källor
Alla har inte resurser att producera enorma mängder eget innehåll för att fylla ett content calendar.
Att dela information från tredjepart är inte bara effektivt, det stärker också din position som expert i ämnet.
När du kurerar innehåll som vårdpersonal bör källan alltid vara prioritet nummer ett. Allt du länkar till bör komma från erkända medicinska tidskrifter eller myndigheter.
Du kan använda verktyg som Kontentino för att organisera allt innehåll i en intuitiv kalender och schemalägga dina posts i förväg.
Arrangera Q&A:s
Sociala medier erbjuder unika sätt att svara på allmänhetens frågor. Vårdpersonal kan också använda livestreams för att skapa engagemang och hjälpa patienter att förstå symtom eller behandlingar i en tillgänglig miljö.
Använd annonsering för att nå rätt målgrupp
Vissa hälsofrågor påverkar specifika demografier mer än andra. Om du vill öka medvetenheten hos en viss åldersgrupp eller i ett specifikt område är riktade annonser genvägen till de personer som berörs.
Facebook är den populäraste plattformen för annonsörer tack vare dess enorma räckvidd och möjligheten till precis targeting.
Sociala medier i vården hjälper genom information
Sociala medier har förändrat landskapet för hälso- och sjukvården. Med rätt verktyg har det aldrig varit lättare att hjälpa människor genom information. Oavsett om ni vill stoppa desinformation, sprida medvetenhet eller ge stöd till patienter, hoppas vi att denna guide hjälper er att komma igång.
